Framgångspodden

00:00 Du lyssnar på Framgångspodden i samarbete med Eikost. Vi har misslyckats med det. Utsläppen fortsätter öka. Så slutsatsen idag är att vi oundvikligen kommer att krascha igenom en och en halv grad någon gång inom de närmsta fem till tio åren. Vi vet att det här årtiondet är väldigt sannolikt avgörande för mänsklighetens framtid på jorden. Failure is not inevitable. Failure is a choice. Går vi över två grader, då är vi i ett katastrofläge. 00:34 Mina damer och herrar, varmt välkommen till framgångspodden. I det här avsnittet träffar jag kanske den absolut främsta personen i världen inom klimatforskning. Ingen mindre än Johan Rockström som också är chef för Potsdam-institutet med över 400 forskare som handlar runt sig. Så den här killen, ja han kan klimat. Han rör sig med politiker, kungligheter, de allra främsta i hela världen inom de här områdena och försöker påverka dem att han kan göra någonting för att verkligen rädda våran jord. Och i det här avsnittet går vi faktiskt in på de sakerna. 01:06 Jordens undergång. Vad händer vid en uppvärmning på 2%, 3, 4, 5, 6%? Kommer vi att klara det här? Hur stor sannolikhet är? Vad kommer att ske nu närmsta fem åren, tio åren, femton åren? Och vad kommer att ske närmsta 75 åren? Vad har vi gjort för fel och vad kan vi göra mer av? Det och mycket mera för att lyssna i det här väldigt intressanta men också superviktiga avsnittet med ingen mindre än Johan Rockström. 01:34 Varmt, varmt välkommen till Framgångspodden, ingen mindre än Johan Rockström. 01:54 Tack så mycket. Jättekul att vara här igen med dig, Alex. Ja, och jag tackar verkligen dig. Jag vet att du är mellan massor av saker. Så ett stort, stort tack att du tar dig tid. 02:04 Och för er som inte vet om så är Johan. Han är ju verkligen rockstar inom klimat och miljö. Han är ju professor i jordsystemsvetenskap och chef för Potsdam-institutet för klimatforskning. Där det är många av... De främsta 400 forskarna i hela världen, många av dem jobbar alltså under det där. Så man kan säga som så här att är det någon som har koll på klimatet och mycket faktiskt av jordens framtid och hur vi mår idag, ja då är det ju du Johan. 02:33 Ja alltså tillsammans med väldigt många vetenskapliga kollegor runt om i världen. 02:39 Men du är precis nykommen från Colombia också. 02:43 Ja, precis. Jag har varit i Santa Marta där vi har lanserat en väldigt spännande vetenskaplig panel för den globala energiomställningen. 02:52 När klimatförhandlingen avslutades i Brasilien här i november i Belém i Amazonas regnskog så gjorde den brasilianska ledningen för mötet stora insatser för att en gång för alla fokusera på urfasningen av kol, olja och gas som är den huvudsakliga orsaken till den globala klimatkrisen vi befinner oss i. De misslyckades med att få med alla länder i världen. Det var liksom 80 för och 80 länder emot. Men vad som hände var att den brasilianska ledningen envist drev på vad de kallar för en roadmap on accelerating the phase out of fossil fuels. 03:27 Och Colombia och Nederländerna tog på sig stafettpinnen att det står värdar för ett ministermöte i Santa Marta i Colombia slutet av april. 03:38 I och med kriget i Iran och olje- och gaspriserna som har seglat iväg rakt upp i skyn och insikten om att vägen till energioberoende och mer resilient och en mer hållbar och stabil framtid är att ta sig bort från fossila energikällor så har det här mötet fått ett helt annat momentum och 57 länder Samlades i Santa Marta, 30% av världens BNP och har nu bestämt sig för att driva på vägen bort från kol, olja och gas. 04:12 Inte bara för att försöka minimera katastrofala klimatrisker men också för att skapa en mer energioberoende, resilient, säker och stabil ekonomi. Och vi kommer att ha en vetenskaplig panel som stödjer alla länder som Vill ha uppdaterade kvantitativa vägar i alla sektorer men också policy. Alltså vad är de politiska verktygen man kan använda? Skatter, subventioner, regleringar, incitament och också kartlägga teknologier och också göra synteser av hur går det för de här länderna så att vi kan rapportera tillbaka till de globala förhandlingarna och förhoppningsvis få med de stora bromsklossarna i världen. 04:58 Mm. Så man kan säga att det här med Iran och USA-kriget som är nu, att det har varit bra för klimatpolitiken i världen? 05:07 Ja, alltså paradoxalt nog så får man ju säga att det är en kris. Och kriser är ju alltid... 05:14 Jobbiga och stora utmaningar. Men när det gäller den globala energiomställningen och att hantera den globala klimatkrisen så är det här definitivt ett incitament som är positivt. Och det här har vi ju sett länge. Vi såg ju redan med Ukraina och hur gaspriserna steg väldigt snabbt i Europa och flera länder insåg att här gäller att skaka av sig beroendet av rysk gas. Och nu får vi då ytterligare ett bevis på att det inte är särskilt smart att sitta i händerna av några få aktörer som förser den globala marknaden. 05:54 Jag tänkte säga galningar tänkte jag säga. 05:58 Några få galningar. 06:00 Och det där gör ju att det är så uppenbart att vi har både teknologi, miljörisker och energi eller ekonomiskt oberoende som tunga argument. Och därför är det ju väldigt spännande att nu se att det blir inte bara enstaka länder utan vi talar Över 25% av världens länder, alla europeiska länder, Kanada, Australien, flera afrikanska länder, de latinamerikanska länderna, Brasilien som bestämmer sig för att nu är vi liksom enough is enough. 06:35 Nu kör vi bort från den här gamla ekonomin in i framtiden som är en elektrifierad, förnybar, grön ekonomi. 06:45 Hur nära är vi i en klimatkollaps? 06:50 Det beror förstås på hur du definierar klimatkollaps men om vi talar om klimatkollaps i termer av att vi står inför ohanterliga klimatkonsekvenser det vill säga vad jag skulle definiera som när vi får åtminstone en miljard människor som utsätts för klimatkonsekvenser som är ohanterliga och det innebär att de kan inte anpassa sig utan det blir Sociala kollapser, jordbrukssystem som kollapsar, folk som dör på grund av värmeböljor och man får stora förflyttningar av människor, kanske även sociala konflikter. 07:25 Då är vi tyvärr inte långt därifrån. Jag menar, den... 07:31 vetenskapliga analyser på det här området har förstås osäkerheter men när vi närmar oss två grader då finns det väldigt mycket belägg för att minst en miljard människor kommer utsättas för livshotande klimatkonsekvenser. Nu är vi väldigt nära en och en halv grad. Fortsätter vi släppa ut växthusgaser som idag så kommer vi nog med stor sannolikhet nå två grader inom de närmsta 20 åren och det är ju väldigt väldigt nära. Så att vi är inte långt borta från katastrofala konsekvenser. 08:01 Men kom ihåg att redan idag har vi konsekvenser som slår väldigt hårt mot miljoner människor. De tropiska korallreven är ju i princip redan till 60-80% utslagna som är livsbasen, alltså den socioekonomiska basen för över 400 miljoner människor. Så vi har ju redan idag väldigt, väldigt hårda Slag, både när det gäller färskvartenförsörjning, påverkan på jordbruk, påverkan på bränder och tusentals människor som i förtid förlorade sina liv på grund av hälsovårdliga värmeböljor. 08:46 Om du skulle förklara för ett barn hur vår planet fungerar inom planetära gränser, hur skulle du förklara det då? 08:57 Alltså vårt planet är en fantastisk skapelse som har en makalös biologisk, kemisk och fysisk harmoni där alla de saker som man ser som ett barn eller som en vuxen, alltså luften, naturen, havet, isarna, alla de här systemen samspelar. 09:29 Och i ett hälsosamt tillstånd, när vi sköter dem så att de är friska, då genererar de dämpande eller kylande som vi tjänar på, det vill säga att de kommer rent miljömässigt att bete sig på ett sätt så att planeten kvarstår i det ljuvligt fina jämliksläge som vi inte bara älskar utan också som vi är helt beroende av. 10:04 så att om du vill ha en fin sommar lagom med regn god mat på din tallrik uppleva snön som kommer till julafton då vill du att hela planeten kvarstår så nära som möjligt i det tillstånd som vi har haft sen vi lämnade den förra istiden för det tror jag alla barn är väldigt intresserade av att Förstå att planeten har flera olika stabila jämnbyggslägen och ett av dem är förstås djup istid och det är inget roligt läge. 10:43 Och sen har vi då det här magnifika tillståndet som har möjliggjort Den värld som vi lever i och det är ett varmt tillstånd men det är liksom ett lagom varmt tillstånd som fortfarande har isar i Nordpolen och isar i Antarktis och fantastiska marina ekosystem och härliga skogar både i de temperera områdena här i Sverige men också de tropiska regnskogarna. Och allt det här har liksom etablerat sig i ett harmoniskt jämviksläge under den här varma jämvikresan vi har haft sedan vi lämnade förra istiden. 11:28 Och det är den vi är helt beroende av. Och det är den vi nu håller på att knuffa oss bortifrån. Och vad som händer när vi... knuffar oss bort ifrån den genom att kapa ner för mycket träd, fånga för mycket fisk i haven, släppa ut för mycket växthusgaser, föroreningar, markanvändningsförändringar, all form av miljöstörning är att vi försvagar planeten. Planeten blir sakta men säkert mindre och mindre frisk. Vi gör planeten sjukare. 12:00 Och det är det vi ser idag att patienten jorden befinner sig tyvärr i ett icke-friskt läge och en sjuk planet är en svag planet och riskerar att falla ner på knä. 12:16 Planeten är som en förlåtande moder än så länge och står fortfarande på raka ben men hon börjar vackla och det är det som gör oss forskare nervös att vi börjar närma oss en punkt där hon riskerar att... 12:32 Att falla ner på knä. Inte trilla över helt och hållet men falla ner på knä. Och därför så är vi tydliga att det behövs väldigt, väldigt kraftfulla åtgärder på global skala nu. För att säkra att allting som vi vill bevara på jorden och som är själva grunden för vår egen välfärd faktiskt kvarstår. För din framtid, barnet jag pratar till, men också för alla framtida generationer. 13:03 Men har vi redan nått den här gränsen där bollen har så pass mycket i rullning att vi inte kommer kunna undvika den här 3%-uppvärmningen? 13:17 Alltså det finns tyvärr sen du och jag träffade sist, jag menar om man tänker på vad har hänt vetenskapet? Då sa du 67% till mig. 13:26 Och så sa du att risken att vi kommer att komma dit, det är 67% och det är ganska dåliga siffror. 13:37 Och tyvärr är det så att de senaste fem åren så har läget förvärrats ännu mer på flera fronter. Front nummer ett är förstås bara att kurvorna fortsätter peka åt fel håll. 13:52 Så det är oerhört oroväckande. 13:56 Vi vet att det här årtiondet är väldigt sannolikt avgörande för mänsklighetens framtid på jorden. Vi måste böja kurvorna av utsläpp av växthusgaser men också böja kurvorna när det gäller förlust av biologisk mångfald, konsumtion av färskvatten, övergödning av kvävofosfor, avskogning, luftföroreningar. 14:19 Och det har vi inte börjat göra ännu. Kurvorna börjar plana ut men vi har det väldigt bråttom att börja de här kurvorna. Men dessutom under de senaste fem åren så har vi nu sedan tre år tillbaka helt nya belägg för att om vi går över 1,5 graders global medeltemperaturhöjning så kommer vi med stor sannolikhet gå över trösklar, alltså orsaka tipppunkter när det gäller flera av de stora, stora systemen som reglerar just hälsan och stabiliteten på jorden. 14:50 Då talar vi om grönlandsisen, vi talar om tropiska korallreven, vi talar om västantarktis, vi talar om permafrosten som abrupt riskerar att fortsätta öka takten av utsläpp genom attentinar, utsläpp av metan och koldioxid. 15:08 Vi kan till och med inte exkludera att Amazonas regnskog är väldigt nära en tipppunkt. Faktum är att det är en vetenskapsartikel som publicerades bara förra veckan som visar att mellan en och en halv grad och två graders global uppvärmning, alltså där vi är på väg nu så är tyvärr, finns det en över 50% i sannolikhet för att vi orsakar En tipping point. Och vad är en tipping point? Det är att systemet går från ett stabilt läge som är det stabila läget som vi precis pratade om tidigare som är hälsosamma organ på planeten för att hålla planeten stabilt i ett hälsosamt tillstånd men går över en gräns då förändras de återkopplingsprocesser som reglerar systemet och systemet kommer ofrånkomligen driva iväg in i ett nytt tillstånd som då generellt sett leder från att vara kylande och dämpande till att vara självförstärkande och uppvärmande. 16:08 Och de här återkopplingsmekanismerna är de vi vetenskapligt söker efter och vi förstår dem allt mer. Och det låter kanske tekniskt men det är inte särskilt tekniskt för ta en regnskog. 16:19 En regnskog är en regnskog eftersom den genererar i storleksordningen 40% av sitt eget regn. Där har du återkopplingsmekanismen. Ett hälsosamt regnskogsorgan genererar 40% eget regn tack vare den enormt rika biologiska mångfalden som ger den stora träd som pumpar vatten och täcker hela ytan så att det blir en väldigt hög luftfuktighet. När du Förlorar biologisk mångfald, avskogar det systemet och vrider upp temperaturen. 16:53 Då torkar det ut det där systemet och vid en väldigt precis punkt så kommer den här återkopplingen med självskapande regn att stängas av. Och istället så blir det självuttorkande. Och så driver systemet iväg och blir en utarmad busksavann. Vad händer då? Den biologiska mångfalden försvinner. färskvattenförsörjningen försvinner vilket skulle påverka ekonomier jag menar färskvattenförsörjning till Sao Paulo och färskvattenförsörjning till Argentina men dessutom så är ju regnskogen ett lager av över 100 miljarder ton kol och det skulle då inte liksom försvinner ut i atmosfären i en abrupt puls. 17:34 Men systemet skulle tippa från att vara en sänka av kol som hjälper oss till att bli en källa av kol som då förstärker uppvärmning. Det är den typen av förändringar som vi tyvärr står inför nu. Så det är uppdatering som vi såg sist. Och slutligen så finns det två uppdateringar till tyvärr. En är att Det finns nu en vetenskaplig publikation som verifierar att den globala uppvärmningen accelererar. Och det här är ju Å ena sidan kan man säga att det inte är en jättestor överraskning rent vetenskapligt för att vi har varnat länge att om vi överskrider de planetära gränserna när det gäller naturens planetära gränser som då buffrar planetens förmåga att hantera den energi, den värmeobalans vi orsakar när vi förbränner koldeol och gas så är det ju sannolikt att vi accelererar uppvärmningen. 18:31 Men det kommer ändå som en chock att det är skett så snabbt. De senaste tio åren så ökar uppvärmningstakten med 50% och den är nu statistiskt verifierad. Vi vet ju inte om det är så att vi har fastnat där- Men det är en risk för det. Och om det är så att vi har fastnat där då kommer vi ju nå två graders uppvärmning mycket snabbare. Och det innebär ju också att för att vi ska ha en möjlighet att tentera det här så måste vi ju fasa ur växtasen mycket snabbare. Och slutligen uppdateringen Den sista uppdateringen, det finns fler uppdateringar, men den sista viktiga uppdateringen är att vi drar idag slutsatsen tyvärr på grund av att vi träffas nu 2026. 19:16 Vi sa 2021 att vi var tvungna att böja den globala utsläppskurvan. 19:22 I början av det här årtiondet för att halvera utsläppen till 2030. Det är liksom vad FNs vetenskapliga klimatpanel visar. Det är det som ger oss en chans att klara av att undvika att gå över 1,5 grad. Vi har misslyckats med det. Utsläppen fortsätter öka. Så slutsatsen idag är att vi oundvikligen kommer att krascha igenom 1,5 grad någon gång inom de närmsta 5-10 åren. 19:45 Och att det innebär att vi går in i vad vi vetenskapligt kallar för overshoot. Det vill säga överskjutande uppvärmning. 19:52 Och det här är ju läskigt. Alltså att vi kommer ofrånkomligen röra oss in i då 1,6, 1,7 och kanske även då driva väg mot två och högre. 20:06 Ljuset i tunneln. Vad är det bästa vetenskapen kan erbjuda? Jo, det är att att den här överskjutande resan faktiskt bara blir en överskjutande resa det vill säga att vi har fortfarande möjlighet att böja oss tillbaka till en och en halv grad om någonstans slutet av det här århundradet om vi accelererar urfasningen av kol eller gas om vi tar oss tillbaka till de säkra planetära gränserna det vill säga att vi investerar i att skydda hav och landbaserade ekosystem men det kräver ju att vi går fram väldigt väldigt snabbt Men det här innebär ju att vi kan idag säga, i princip utan någon vetenskaplig osäkerhet, att det kommer att bli värre innan det potentiellt sett blir bättre. 20:52 Potentiellt sett blir bättre. 20:54 Det kan ju bara bli värre och värre också om vi inte gör någonting. Men om vi gör någonting så har vi nog med stor sannolikhet fortfarande chans att ta oss tillbaka. Men vi är inte längre i ett läge där vi kan undvika allvarlig fara utan den risken är vi redan på väg mot. 21:11 Mm. 21:14 Vad tror du då? Nu på 2026. 21:18 Om du och jag skulle sitta 2100 och av någon anledning så sitter du och jag och spelar in ett avsnitt då. 21:26 Hur tror du världen ser ut? 21:29 Ja, det där är ju... 21:31 Den stora frågan, jag menar i all ärlighet så finns det ingen som kan svara på den frågan. 21:38 Inte bara att jag vill tro, jag är ju helt säker på att det är fullt möjligt att vi år 2100 när vi ses i en historiepodd kan säga att är det inte fantastiskt att vi faktiskt kunde minimera Den överskjutande temperaturen och vände det här vid 1,7 grader och tog oss tillbaka till 1,5 grader och att vi gjorde det tack vare att vi nu driver hela världsekonomin på el från gröna källor och att vi har tagit oss tillbaka till det säkra manöverutrymmet. 22:12 Och jag säger det inte som en fantasiberättelse utan säger det för att vi vet att de skalbara lösningarna finns. Så det är ett val vi gör. Jag pratade i FNs generalförsamling här i september och uttryckte mig så här att Failure is not inevitable. Failure is a choice. 22:37 Det vill säga att misslyckas är inte oundvikligt. Att misslyckas är ett val. Det är vårt val. Så att i den meningen så finns det definitivt möjlighet att ha ett positivt facit 2100. 22:53 Men om du tittar på världen så som den ser ut idag och aptiten för att världen som helhet ska verkligen röra sig bort från fara så blir man ju tyvärr väldigt pessimistisk så som läget är idag. Och hoppet ligger ju faktiskt i Att vi har så otroligt mycket stöd för att resan bort från katastrofal planetär risk inte bara är en hållbarhetsresa utan det är också en resa till en mer hälsosam, säkrare och resilient framtid och dessutom en mera modern, teknologiskt avancerad och konkurrenskraftig framtid. 23:31 Jag tror att skulle du tvinga mig att sätta en sannolikhet på framgång här så skulle jag säga att vi är i ett 50-50-läge. Tack vare just att det här inte är utopi på något sätt. Om du skulle fråga mig, kan vi driva den globala ekonomin idag på andra energikällor än kol, olja och gas? Så är faktiskt svaret ja. 23:58 Det är ju ganska häftigt. 24:00 alltså vi kan producera stål vi kan bygga hus vi kan driva flygplan vi kan köra lastbilar vi kan hantera hela matsektorn vi kan Vi behöver inte expandera i naturliga ekosystem för att försörja mänskligheten. Det är ganska intressant att det inte är en fantasiframtid att ha en modern, jämlik värld som en världsekonomi som rör sig inom planetens säkra manöverutrymme. 24:37 Musik 24:43 Sen har vi också exempelvis Donald Trump. Han pratade om att klimatpolitiken är en stor bluff och dragits ut Paris i avtalet. Och fokuserar väldigt mycket på fossila bränslen. Och det ser man ju bara nu också i hormonsundet just nu och hur mycket fokus det är på olja och gas och allt kring det. 25:00 Även i Sverige. 25:02 Så det finns ju de här krafterna. Om man skulle, bara så att jag också kan försöka förstå det här, och sen tror jag också att en av fördelarna med allting, det är ju verkligen det du säger, att vi kan göra det om vi vill. 25:20 En nackdel med allting är att samma sak som att människan bestämmer sig för att den ska börja gymma varje år och sen så har 90% brutit sitt lufte inom tre veckor i januari. Att de här nyårsluften, att människan är så otroligt fokuserad på... 25:36 Just nu, ett år fram i en människans hjärna- och en ändå ganska intelligenta hjärna men inte tillräckligt- det är ganska långt fram. Man fokuserar ganska mycket på den här tasken man har just idag- och vad man ska göra. Och hela det här tänket som människan har med att- jag måste tjäna mina pengar idag. Jag måste få mitt aktiebolag att växa idag. Staten vill ta in sina pengar idag. Staten måste utveckla sin militär idag- staten måste ha makt idag man måste äga AIN idag då är det så svårt att tänka på det här framtida, det här måste du säkert ha hela tiden framförallt kan jag tänka mig de lägena där folk säger att de ska göra saker men sen så gör de inte de sakerna för att det kommer andra saker emellan 26:19 Ja, absolut. Och det här är ju en av våra största utmaningar att de planetära riskerna vi står inför, även om vi skulle trycka på påknappen för en irreversibel avsmältning av grönlandsisen eller till och med trycka på knappen för att hela golvströmssystemet skulle stänga ner så skulle det ändå antagligen ta... för grönans i sen tusen år att smälta och för goldströmssystemet hundra år innan det ens liksom stannar av sin fikant. Så att du har helt rätt i det. Vi är ju oerhört kodade för korta tidshorisonter och hela vårt ekonomiska system är ju riggat för kortsiktighet. 26:57 Och det där är ju en av våra om inte den största utmaningen vi har att vi måste ta långa tidshorisonter och då är frågan hur ska man hantera det och jag tror ju att för det första så är det ju så här att klimatkrisen är här nu den är inte någonstans i framtiden och den är inte långt borta den är liksom hemma den är hemma här i Sverige och den är nu Oavsett var du lever så är du liksom utsatt för skadande klimatkonsekvenser. 27:28 Vi ser det överallt om du så är oroad för Vasaloppet eller om du är oroad för glaciärerna i Schweiz eller om du är oroad för stormar i Bangladesh och havshytökningar. Och det gör att Vi har ju en uppgift att verkligen kvantifiera de ekonomiska och de sociala skadorna som orsakas idag. Det är väldigt få människor som vet om exempelvis att den senaste forskningen visar ju att vi sätter ett pris på koldioxid i Europa som en av de få marknaderna i världen som har ett pris på koldioxid och det har toppat på ungefär 100 euro per ton koldioxid. 28:04 Den sociala kostnaden för de växthusgasutsläpp som vi redan idag har släppt ut Visar sig ligga på någonstans i storleksordningen 200-500 USD per ton koldioxid. Kan du tänka dig? Vi skadar människor redan på en nivå som är 2-5 gånger högre än världens högsta pris på koldioxid. Och alla ekonomer är överens om att om du skulle sätta det rätta priset som faktiskt är bara en marknadskorrigering genom att få släppa ut växthusgaser gratis genom att skada människors hälsa och genom att skada planeten så är ju det en massiv subvention som då skapar helt fel signaler i ekonomin. 28:45 Och vad som händer nu i Irankriget alltså det som händer med stängningen av hormonsundet är ju liksom en fullständigt oacceptabel militär variant av ett globalt pris på kol. Alltså det finns ju ett fredligt sätt att ge exakt samma incitament för att accelerera bort accelerera vägen bort från planetär skada. Nämligen att sätta ett pris på koldioxid. Då skulle du få upp priset på olja och gas. Precis som Irankriget idag gör genom militär konflikt. 29:19 Så det är ju inte särskilt svårt att tänka sig att vi till och med på kort sikt skulle kunna få en korrigering av hela världsekonomin. Det är ju bara att göra en fredlig hormus så skulle du lösa det här väldigt, väldigt snabbt. Så fort du skulle ha ett pris på koldioxid som gör att olje och gas och kolpriserna aldrig faller ner under den nivån som... 29:42 som Holmhusundet nu har orsakat, så är det inte längre intressant att investera i kolgenererad el. Det skulle helt enkelt försvinna över natt. Under mars och april så har försäljningen av elbilar i Europa flugit upp genom taket och ökat med 50-60%. 30:02 Medborgarna förstår. De ser ju det här. Varför ska man hålla på och tanka bil med bensin och diesel som vi inte kan lita på och som bara kostar mer och mer? Medan populistiska politiker går tillbaka till 70-talsberättelsen och säger att, oh herregud, vår enda möjlighet är att försörja ekonomin med fossil energikällor. Så därför måste vi nu sänka priset för att mildra läget för medborgarna. Det är som att kasta mera bränsle på brasan. 30:32 Det låser fast oss ännu mer i en planetskadande och dessutom ekonomiskt väldigt osäker och som du sa tidigare att sitta i händerna på galningar i världen. Men dessutom, vilket ju gör mig allra mest ledsen idag. Det ger ju ett frispel för Kina. Alltså, vi befinner oss ju i ett race. Ett race när det gäller elektrifiering av bilsektorn, lastbanksektorn, batterisektorn, vindkraft, solenergi. 31:06 Och här... 31:09 ser vi ju att det är det som är den moderna teknologiska framtiden. Den elektrifierade, digitaliserade, gröna framtiden. Det är det som är framtiden. Och att då gå tillbaka till den gamla 70-talsberättelsen att vi ska skydda olja och gas är ju verkligen att göra ett jättestort misstag. Därför blir det ju ganska intressant idag att de starkaste rösterna för att hålla kvar utsläppshandelssystemet inom Europa idag, det är ju industrin. Det är ju inte ens miljörörelsen. 31:40 Och det här visar ju bara på att, jag kommer tillbaka till min poäng, att att lösa det här är inte utopi längre. Det är inte så att man kan säga att herregud, forskningen varnar så mycket och det här är problem som slår ut under så lång tid i framtiden så vi har inte en chans att reglera ekonomin för att möta det här. 32:00 Det stämmer inte längre. Eftersom Vi har kortsiktiga vinster på att ta långsiktigt ansvar. Och det är en helt ny situation. 32:10 Finns det scenario där jorden verkligen blir obebolig? Där det bara finns typ ett gäng Dubai-städer som man måste vistas inne i en stor del av hela året med AC och den här jorden som vi ser idag. Spanien som man brukar kalla som Europas trädgård, den är en savann liksom. 32:36 Det är säkert 7-8 år sedan så publicerade Världsbanken en rapport där man försökte göra den typen av måla upp framtider. Hur skulle världen se ut vid 2 grader, vid 3 grader, vid 4 grader, vid 5 grader, vid 6 grader. 32:56 Och den rapporten visar att så fort du går över 4 grader så befinner vi oss i ett planetärt katastrofläge. Exakt hur många människor som då finns kvar på jorden och hur det skulle vara konfigurerat är väldigt svårt att säga. Men det finns en del författare. Mark Linus har skrivit en bok som just heter Six Degrees där han då tar forskningen och försöker att göra en projicering som en mer personlig projicering. 33:30 Min slutsats är att Så fort vi går över två grader så får vi katastrofala konsekvenser för en signifikant andel av världens befolkning. Exakt hur stor är det svårt att säga men vi talar minst en tredjedel. 33:46 Går vi över tre grader då knuffar vi planeten till ett tillstånd som planeten inte har varit i under de senaste fyra miljoner åren det vill säga att då knuffar vi planeten utanför vad geologiskt kallas för kvarter och kvarter är de senaste tre miljoner åren och det är liksom under den geologiska epok när planeten har biogeokemiskt sett ut ungefär som den planet vi känner idag. 34:17 Det vill säga kontinenter, atmosfär, global vattencykel, oceaner. Så att i princip kan man säga att så fort vi går över tre grader Så knuffar vi planeten bort från ett läge som, då kan vi lika gärna prata om Mars. Alltså det finns liksom inga analoger, det finns liksom inga bevis för att det går att upprätthålla en civilisation så som vi känner den på en planet som är utanför kvarter. 34:49 Så jag skulle säga att allting över tre grader är science fiction men det är ett mörker, det är ett nattsvart mörker. 34:59 Så jag skulle säga att i princip kan man uttrycka att mellan idag och en och en halv grad har vi en planet som vi fortfarande kan anpassa oss till. Medan en och en halv och två grader börjar vi få stora problem för en stor andel av framförallt de mest sårbara i världen. Går vi över två grader då är vi i ett katastrofläge. Då är det med stor sannolikhet så att flera Stora, stora system som vi beror av, som exempelvis golvströmssystemet, grönhandsisen, regnskogar, att de då ofrånkomligen börjar accelerera vägen bort från sitt stabila läge. 35:42 Vilket då innebär att vi kan inte utesluta att vi fastnar på en hög temperatur. Inte nödvändigtvis att det har funnits en del oro för att det skulle kunna finnas något som kallas för runaway. Det vill säga att planeten accelererar självuppvärmande processer. 36:00 Det finns inte tecken på att det skulle kunna ske till exempel att haven plötsligt skulle släppa ifrån sig den värme. Det ska man komma ihåg. Haven har absorberat 90% av den värme som vi har ingesserat genom att bränna kol, olja och gas och släppa ut växthusgasen. 90%. Det är bara 1%. 36:21 av den värme som vi har till ökat som vi har tillsatt en procent bara som finns kvar i atmosfären som har orsakat temperaturhöjningen som leder till att vi nu är på väg att krascha genom en och en halv grad 99% av värmen absorberas 90% i haven 4% av den värme som vi har ingesserat konsumeras av att smälta is. Så när glaciärerna på Kebnekaise, glaciärerna uppe i Tibet och glaciärerna på Grönlandsisen och Antarktis smälter så konsumeras is och det buffrar paradoxalt nog. 37:03 Det är liksom en del av kylningen av planeten. När de isarna är borta så kommer ju den värmen gå någonstans. Och en del går ner i havet antagligen men vi vet ju inte hur mycket orkar haven att absorbera. Så att vi har ett läge där det finns en teoretisk risk att planeten skulle kunna tippa över till att gå väldigt snabbt till en 10, 15, 20 graders uppvärmning. 37:31 Jag tror inte det är en risk. Vi ser inga seriösa vetenskapliga analyser som pekar på att det skulle kunna ske. Men det är tillräckligt oroväckande om vi fastnar i ett läge som är utanför det här stabila jämviktsläget som vi är helt beroende av för den värld som vi känner. 37:51 Men om du skulle se ett läge där vi fortsätter som vi har gjort. 37:55 Och vi gör vårt bästa men vi lyckas inte med det. 37:59 Och industrierna i världen, aktiebolagen, presidenterna. De fokuserar på krig, fokuserar på makt. Och det här med miljö och klimat. Det finns liksom ingen tid att ta tag i det på en daglig basis. När kan vi då vara på 3%? Är det 2100? Är det 2150? 2200? 38:19 Är det slutet på det här? 38:22 Om man kollar på hur vi har accelererat de senaste 20-30 åren och säger att vi har accelererat på samma sätt framöver. 38:29 Fortsätter vi på den väg vi är på idag så kommer vi att nå två graders uppvärmning Senast 2050, troligtvis tidigare på grund av att vi ser idag att uppvärmningen accelererar. 38:43 Och de flesta, eller kan man säga alla etablerade scenarier, de scenarier vi har också i FNs vetenskapliga klimatpanel visar att vi når tre grader om 75 år. Alltså redan om tre generationer, alltså barnbarns barn. 39:03 för de som har barn idag 2100 och vi har nu kört en första serie simuleringar som kommer att publiceras om en månad ungefär som visar att om vi gör det om vi tillåter oss själva att nå bara vi fortsätter som idag och så når vi tre grader då visar vi att under de kommande tusen åren efter det inte kommer tillbaka oavsett vad vi gör då fastnar vi där vi ser inte tecken på runaway men vi ser att vi låser fast oss där så att man kan säga att Enkelt uttryckt att om vi inte vänder det här under den kommande 20-25 års perioden och börjar nu. 39:49 Då är det med stor sannolikhet så att vi lämnar över en planet till alla framtida generationer. Som rör sig till gränsen av den här kvartertaket kan man säga. En tregraders uppvärmning. 40:06 Bara för att slå in spiken ordentligt, för jag har inte nämnt det tidigare. 40:13 Alltså den planet som har möjliggjort... 40:17 oss att utveckla civilisationer och den värld vi känner. Det är ju den värld som planeten har befunnits i sen vi lämnade förra istiden. Det är de senaste 12 000 åren. 40:27 Innan dess var vi ju jägare och samlare. Vi var några få miljoner människor. Vi levde i grottor. Vi levde i istid. Men det är den här 12 000-årsperioden. 40:37 Vi vet idag att temperaturen på jorden innan vi började den här accelererade förbränningen av kol, olja och gas och att överskrida de planetära gränserna Då är medeltemperaturen på jorden 14 grader. 14 grader Celsius. 40:54 Men maximal variabilitet på plus minus en grad. Plus minus en grad. Så det innebär att den varmaste temperaturen på jorden, sen vi lämnade den förra istiden, var 15 grader Celsius på jorden som helhet. Och vi är idag... 41:11 Maj 2026. Redan på 15,5. 41:16 Och om vi då tar oss till 17. Vilket då är 3 graders. 41:21 höjning från 14 bara 17 grader då är vi redan utanför den maximala temperaturen så vitt vi förstår idag under de senaste 3 miljoner åren så det är en av de här pedagogiska utmaningarna som jag ser att förstå att 1,5 grad är en väldigt stor siffra och att gå upp till 3 är en gigantisk siffra och det här blir ju förstås lättare att förstå om man sitter i Sverige För att 1,5 grads medeltemperaturhöjning globalt innebär i storleksordningen 3-4 graders uppvärmning i Sverige. 42:01 Och det innebär 4-5 graders uppvärmning i Arktis. Så att vi som lever i norra delen av planeten, vi har en mycket snabbare regional uppvärmning än planeten som helhet. Så det är ju det som gör att Arktis smälter så oerhört snabbt eftersom det finns det vi kallar för en amplifiering. Så att planeten lutar och har mera markområden på norra hemisfären så absorberar mera värme så att den norra hemisfären värms upp mycket snabbare än den södra. 42:34 Så att vi känner ju av det här ännu snabbare. 42:38 Det är ju väldigt tufft alltså. 42:41 Det är hemska grejer och det känns ju som att det är en stor utmaning vi har framför oss. Det går men det är också med kniven mot strupen. 42:53 Ja det börjar ju verkligen bli kniven mot strupen och det är därför det är så olyckligt att vi befinner oss i det här läget där sen vi etablerade FN efter andra världskriget så är vi liksom i en troligtvis liksom vi har aldrig varit i en lägre nivå av tillit och förmåga till kollektivt agerande på global nivå. Man ska komma ihåg att vi har faktiskt agerat kollektivt globalt tidigare. Vi löste risken med att, vilket var ett existentiellt hot när vi höll på att förstöra ozonlagret genom att släppa ut freoner från sprayflaskor och luftkonditioneringar och kylskåp. 43:38 Och 1987 skrev vi på Montrealprotokollet Världens ledare lyssnade på forskningen och vi förbjöd de atmosfärskadande kemikalierna. Och vi har tagit oss tillbaka till det säkra manöverutrymmet och håller på att stänga igen det skyddande ozonlagret. Så vi har varit planetära förvaltare förut. Vi har klimatavtalet i Paris. Vi har ett globalt avtal för biologisk mångfald. Det handlar om att implementera det. 44:09 Och det är ju det som är utmaningen. Hur ska vi få länder att agera kollektivt? Och jag är ju helt övertygad om att det här trots den geopolitiska fragmentering vi har i världen idag fortfarande är möjligt. Men det är inte möjligt genom att få alla att sjunga samma visa och vara helt överens. Det är naivt. Men däremot att ha koalitioner Av tillräckligt stora minoriteter som börjar röra sig snabbare fram mot en säker och hållbar framtid. 44:44 Det tror jag är fullt möjligt att göra och kan vara en vinnande strategi. I och med att vi vet att när de väl har satt den här hållbara implementeringen i skala så kommer de vara vinnarna. Och när de kommer ut som vinnare så kommer vi nog få en planetär FOMO-reaktion, alltså att man inte vill missa racet. Och det är ju det som vi på något sätt kan man säga lägger våra slantar på idag när det gäller till exempel den globala energiomställningen. 45:18 Har du träffat Donald Trump? 45:20 Nej det har jag inte. Jag skulle verkligen önska att jag fick en stund med honom i och med att jag tror faktiskt att han egentligen är väldigt agnostisk när det gäller de här frågorna. Han är oerhört oberäknelig men är också en person som att så fort han kan se en transaktionell vinnande strategi så hoppar han på den. Och vi vet ju då att ska USA vara en vinnare under de kommande hundra åren så ska man gå fossilfritt, man ska investera i vetenskap och man ska vara en innovationsmotor. 45:53 Och nu skadar han ju den amerikanska ekonomin och lämnar walkover till Kina. 45:59 Jag tror att det är fullt möjligt att få honom att förstå att det är smartare om han verkligen, verkligen vill värna om America first. Att gå den här vägen som ger honom mycket, mycket bättre konkurrensfördelar för USA. 46:17 Och du som träffar mycket världsledare och allting. 46:21 Sen du och jag sågs också så har det blivit en ännu mer orolig värld. 46:27 Och nu ser vi ju vad som händer med Iran och USA. Hur går dina tankar på världen i sig? Och hur tänker du kring Iran, USA, Mellanöstern, andra konflikter, maktbegärer? 46:42 Jag kan inte säga annat än att jag tycker att det är tragiskt. Och inte bara att det är tragiskt, det är djupt oroväckande. Att vi just i det här tidssteget när vi behöver ha den här samlingen för den globala energi- och hållbarhetsomställningen också har den här fragmenterade världen. Och det gör mig djupt irriterad att vi i princip befinner oss i ett läge där allt fokus idag Ligger i princip på fem pensionerade män. 47:12 Och det är det som sätter taktpinnen för allt vi diskuterar i världen. Det är Donald Trump. Det är Netanyahu Israel. Det är förstås Xi Jinping. Sen har vi Putin. Och slutligen Modi i Indien. Och det här visar ju bara på... 47:33 Hur illa det kan gå när vi befinner oss i ett läge där gammal logik tillåts dominera. Men samtidigt måste jag säga att det där inger också på något sätt märkligt nog lite hopp. För att om fem pensionerade män kan dominera så mycket i allt vi pratar om i media och allt vi oroar oss över och där pengar går och aktiemarknader styrs och ekonomin påverkas. 48:05 Så kan man ju faktiskt tillåta sig själv att tänka tankarna. Tänk om vi skulle ha fem insiktsfulla kvinnliga ledare som faktiskt bestämde sig för att nu ska vi ta de här stora ekonomierna och bli planetära förvaltare. Och då skulle man ju kunna väldigt snabbt få ett skepp att gå längs en annan kurs eftersom det har gått så fort att röra oss i den här mörka kursen. 48:29 Så man ska inte underskatta abrupta transformativa förändringar. Och man ska inte underskatta det faktum att vi har en global kris just nu. Och kriser är ju moment av disruptiva stora förändringar där saker och ting kan gå väldigt fort. Men de kan gå väldigt fort åt olika håll. Och därför så är jag ju väldigt... 48:55 övertygad om att man ska liksom stå fast vid att vara envist hålla kursen hålla den kurs som vi befinner oss på och inte backa tillbaka inte hålla på att anpassa sig och knäa för den här typen av liksom vi har ju en period nu där förnekelse och disinformation och nästan industriell skala på På sociala mediers lögner. 49:26 Och den här floden är någonting som vi tyvärr ser att många försöker nästan backa tillbaka från att till och med använda viss klimatbaserad terminologi. Det där får inte ske. Här gäller att... 49:42 dig in our heels, att få ner klackarna i backen och stå upp för sanningen och stå upp för det som vi bedömer vara en helt, inte bara nödvändig men också en önskvärd framtid och jag tror ju att genom att stå upp för det så kan vi få förändringar att ske positivt också ganska snabbt. 50:05 Har ditt arbete, har det förändrat lite grann din syn på meningen med livet? Meningen med ditt liv? 50:14 Oj, det är en svår fråga. I alla ärlighet så tror jag nej egentligen. Jag tror att jag befinner mig... 50:22 Jag är på det sättet en ganska tråkig person. Jag är så fokuserad på det jag gör så att jag tänker inte... Jag menar, visst är det så att det går lite berg- och ralbanor upp och ner och det är väl ingen tvekan om som du förstår att just nu är det en... En lågpunkt när det gäller alla de data vi har som visar på att vi befinner oss i ett ännu svårare läge än vad vi hade tänkt oss bara fem år sedan. 50:54 Men samtidigt så... 50:56 Så känner jag personligen att det är bara att kämpa på och därför så tänker inte jag, jag har än så länge åtminstone lyckats undvika att hamna i lägen där jag antingen går i någon sorts positiv eufori eller hamnar i djup depression utan faktiskt bara försöker att kämpa vidare. 51:19 Men du måste ju känna dig väldigt ensam ibland och frustrerad kan jag tänka mig. När ni sitter, ni 400 forskare och sen alla dina andra vänner i det här sitter och jobbar med det här 24-7 och sen berättar ni om det och sen kanske ni får löften. Det måste ju kännas mycket ensamhet och frustration. 51:40 Egentligen inte, om man ska vara helt ärlig. 51:44 Det beror på att... Man kan säga så här... Frustration, ja. Men inte ensamhet. Frustration i meningen... Hur kan det vara så att den här grundberättelsen om att en och en halv graders uppvärmning är att ta oss in i farozon? Hur kan det vara så att vi inte rör oss bort från de här riskerna? Det är frustration, ja. 52:06 Men ensamhet, nej. För att det är... 52:10 Det finns så många aktörer långt utanför akademin som framförallt från den privata sektorn men också civilsamhällesektorn folk runt om i hela världen som är så enormt engagerade och positiva och vill ta till sig forskningen. 52:35 Jag skulle faktiskt få hävda att vi blir ganska lurade av Hur den övergripande mediala och sociala mediebilden är. Vi vet ju idag att även efter Trump-administrationens inträde i den andra fasen så har ju fortfarande 60-65% av amerikanska medborgare är djupt oroade över klimatförändringarna och vill ha klimatförändringar. 53:01 politik som rör oss bort från fara och ser möjligheter och det är ju fortfarande så att mera investeringar går in i förnybar energi i USA än investeringar i fossil energi så att du vet under ytan och jag befinner mig oftast kan man säga under ytan så finns det fortfarande väldigt många konstruktiva krafter jag kom också efter Colombia var jag i Syris för Syris var värd för sin första Klimatvecka, det har ju blivit nästan en tävling i världen att städer i världen har Climate Weeks. 53:33 Det började med New York Climate Weeks, nu har London Climate Week. Du har Zyris Climate Week, jag ska till Singapore här ganska snart. Och alltså det är ju helt fantastiskt att se i Zyris ett rum fullt med, det är ju liksom alla tunga, tunga aktörer från försäkringsbolag, finansiella institutioner, stora aktiemarknader. 54:00 aktörer som är som är helt engagerade och liksom ser riskläget och vill agera på det så att jag nej ensamt tycker jag nog inte men frustrerande ja och vi kämpar på en av de sista frågorna då men om du hade fått skriva om historien då vad för saker hade du ändrat på Alltså det första jag skulle ha gjort är ju att satt vetenskapligt baserade säkra planetära gränser som kan man säga staket för den globala världsekonomin och det hade jag gjort redan efter andra världskriget faktiskt att bestämma sig för att det är klart vi ska ha en öppen marknadsekonomi och det är klart vi ska ha innovation och även tillväxt men att inse att att vi är den poletten trillade ju ner redan på juldagen 1968 när Apollo 8 astronauterna tog sitt legendariska Hasselbladsfoto på Earthrise och konstaterade att den här lilla blåa Kulan ute i en marginell liten del av rymden är en helt unik, liten, ganska sårbar, livsuppehållande planet som vi måste sköta i sin helhet. 55:20 Det är 1968. Hade vi gjort det då... 55:23 Så hade vi ju varit i ett helt annat läge idag. Det andra jag skulle ha gjort är att jag skulle introducera ett globalt pris på kol och jag skulle satt det på 200 dollar per ton koldioxid och gjort det globalt för alla sektorer, för hela den globala handeln, för alla länder i världen. 55:43 måndag morgon och att de pengarna då skulle i sin tur också i stor utsträckning användas för att återinvestera i att hjälpa frampassning och hjälpa sårbara och hjälpa inkomstfördelning på ett rättvist sätt Det finns många steg som man skulle vilja få med den planetära förvaltningen mycket tidigare i logiken. Det är det som är trasslet här, att vi tillät oss själva att utveckla teorier kring hur vi ska driva den globala ekonomin daterat från en tid då vi fortfarande var en liten värld på vad som uppfattades som en väldigt stor planet. 56:23 Och att vi kunde konsumera resurser på planeten gratis och generera ekonomisk välfärd. Idag befinner vi oss i ett läge där det finns inget sådant utrymme kvar. Och vi agerar fortfarande med den gamla modellen. Och det är ju det som är, kan man säga, grunden. Det fatala misstaget. Och att korrigera det skulle ju vara den historiska nyckeln. Mm. 56:49 Stort, stort tack att du tog dig tid att komma hit, Johan Rockstra. 56:54 Tack själv för att du bjöd in mig. Tack.